Living on a thin line
Kategori: Allmänt
Idag lät jag två av mina närmsta och absolut finaste vänner veta vad bloggen heter. Känns på nåt sätt helt okej (älskar er tjejer om ni läser detta).
Jag känner lite att jag lever just på en 'thin line'. När som helst kan jag falla igen, när som helst kan allt jag byggt upp rasa. Det känns som att jag står på marken men det är stup på båda sidorna om mig och jag måste tvinga mig själv att fortsätta framåt men varje litet snedsteg kan innebära att jag landar på botten igen.
Imorgon ska jag försöka ta två jobbiga samtal, dels med specialläraren (som för övrigt är det bästa jag vet) och ärligt säga att det känns skitjobbigt med skolan, speciellt franskan. Sen efter ledarmiddagen på kvällen ska jag prata med min präst om hur mycket ångest jag har inför Kreta-resan i sommar. Det känns viktigt att hon vet, om inte för att kunna stötta mig så bara så att hon är förvarnad om jag skulle börja må sämre etc.
Jag känner lite att jag lever just på en 'thin line'. När som helst kan jag falla igen, när som helst kan allt jag byggt upp rasa. Det känns som att jag står på marken men det är stup på båda sidorna om mig och jag måste tvinga mig själv att fortsätta framåt men varje litet snedsteg kan innebära att jag landar på botten igen.
Imorgon ska jag försöka ta två jobbiga samtal, dels med specialläraren (som för övrigt är det bästa jag vet) och ärligt säga att det känns skitjobbigt med skolan, speciellt franskan. Sen efter ledarmiddagen på kvällen ska jag prata med min präst om hur mycket ångest jag har inför Kreta-resan i sommar. Det känns viktigt att hon vet, om inte för att kunna stötta mig så bara så att hon är förvarnad om jag skulle börja må sämre etc.
